En omfattande dansk cohortstudie har undersökt hur olika dryckesmönster av alkohol kan öka risken för akut och kronisk pankreatit (inflammation av bukspottskörteln). I studien inkluderades närmare 317 000 kvinnor och män. Data hämtades från nationella hälsoregistret.
Resultatet visar att såväl akut som kronisk pankreatit ökade med alkoholintag. Signifikant ökning sågs för de som avstår helt från alkohol1) och de som dricker mer än 14 standardglas (1 stdglas = 12 g alkohol, samma som i Sverige) i veckan jämfört med de som veckovis intar 1 – 7 stdglas. Resultatet visar på en J-formad (ibland beskriven som U-formad) kurva förknippad med alkoholintaget och utvecklingen av pankreatit.
– Dagligt berusningsdrickande eller dagligt alkoholintag ökar risken för akut och kronisk pankreatit jämfört med gruppen som intar alkohol 2 – 4 dagar i veckan.
– Intag av mer än 14 stdglas i veckan ökar risken för utveckling av akut och kronisk pankreatit.
– Intag av mer än 14 stdglas öl i veckan ökar risken för utveckling av kronisk pankreatit.
– Intag av vin var i denna studie inte förknippad med utveckling av akut eller kronisk pankreatit.
Författarnas sammanfattning av forskningsresultaten ur pankreassynvinkel visar att intag av stora mängder öl och starksprit synes vara skadligare än intag av vin.
https://doi.org/10.1093/alcalc/agad012
1) Resultat av detta slag kan vara bestickande och beskrivs ibland som att liten alkoholkonsumtion är ofarlig medan att helt avstå är riskfyllt. Flera forskningsrapporter visar att så inte är fallet utan det är ett tolkningsproblem som professor Sven Andréasson beskriver i en artikel i Läkartidningen6/2016:
”Det mest välkända exemplet på sådan snedvridning är »sick quitter«-effekt, där tidigare konsumenter blandas med livslånga icke-konsumenter. Eftersom de som slutat dricka alkohol har betydligt större hälsoproblem, leder denna sammanblandning till att icke-konsumentgruppen ser sjukare ut än den annars skulle vara och måttlighetskonsumenterna friskare än de annars skulle vara.”