Månad: juli 2023

En omfattande dansk cohortstudie har undersökt hur olika dryckesmönster av alkohol kan öka risken för akut och kronisk pankreatit (inflammation av bukspottskörteln). I studien inkluderades närmare 317 000 kvinnor och män. Data hämtades från nationella hälsoregistret.

Resultatet visar att såväl akut som kronisk pankreatit ökade med alkoholintag. Signifikant ökning sågs för de som avstår helt från alkohol¹⁾ och de som dricker mer än 14 standardglas (1 stdglas = 12 g alkohol, samma som i Sverige) i veckan jämfört med de som veckovis intar 1 – 7 stdglas. Resultatet visar på en J-formad (ibland beskriven som U-formad) kurva förknippad med alkoholintaget och utvecklingen av pankreatit.

– Dagligt berusningsdrickande eller dagligt alkoholintag ökar risken för  akut och kronisk pankreatit jämfört med gruppen som intar alkohol 2 – 4 dagar i veckan.

– Intag av mer än 14 stdglas i veckan ökar risken för utveckling av akut och kronisk pankreatit.

– Intag av mer än 14 stdglas öl i veckan ökar risken för utveckling av kronisk pankreatit.

– Intag av vin var i denna studie inte förknippad med utveckling av akut eller kronisk pankreatit.

Författarnas sammanfattning av forskningsresultaten ur pankreassynvinkel visar att intag av stora mängder öl och starksprit synes vara skadligare än intag av vin.

https://doi.org/10.1093/alcalc/agad012

¹⁾ Resultat av detta slag kan vara bestickande och beskrivs ibland som att liten alkoholkonsumtion är ofarlig medan att helt avstå är riskfyllt. Flera forskningsrapporter visar att så inte är fallet utan det är ett tolkningsproblem som professor Sven Andréasson beskriver i en artikel i Läkartidningen6/2016:

”Det mest välkända exemplet på sådan snedvridning är »sick quitter«-effekt, där tidigare konsumenter blandas med livslånga icke-konsumenter. Eftersom de som slutat dricka alkohol har betydligt större hälsoproblem, leder denna sammanblandning till att icke-konsumentgruppen ser sjukare ut än den annars skulle vara och måttlighetskonsumenterna friskare än de annars skulle vara.” 

Från Malmö universitet och Institutionen för socialt arbete har projektet Urbana drogscener som riskmiljöer som startade 2019 mynnat ut i drygt tio delstudier. Ett sund eller en ocean? Skillnader och likheter i droganvändares vardagsliv i Malmö och Köpenhamn är den tredje som syftar till att undersöka likheter och skillnader i droganvändares sociala situation, risker och tillgång till vård och behandling i Malmö kontra Köpenhamn.

Docent Torkel Richert är ansvarig för projektet och i denna delstudie har forskarkollegor i Sverige och Danmark intervjuat 231 brukare i Malmö och 243 i Köpenhamn.Sverige har av WHO kritiserats för att man inte uppfyller mänskliga rättigheter med för få skadebegränsande insatser. Torkel Richert menar att även om Sverige fortfarande har en relativt restriktiv narkotikapolitik så har det inom sjukvården hänt mycket under de senaste åren: bättre tillgång till underhållsbehandling genom LARO (läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende) och fler mottagningar för sprutbyten. På den lagliga sidan har dock inte hänt någonting. Som ett exempel på detta menar Torkel Richert att den lagstiftande församlingen inte ens tänker utvärdera frågan om att avkriminalisera eget bruk. Torkel Richert:

̶  Ett sådant uttalande kan jag tycka är lite kunskapsfrånvänt.

Enligt en forskningsrapport i Alcohol Alcoholism erbjuder en ny metabol biomarkör förbättrad diagnostik och prognos vid allvarlig alkoholhepatit, vilken kan vara svår att skilja från en dekompenserad alkoholcirros eftersom biokemin är likartad.

Den aktuella studien antyder att förhållandet mellan prostaglandin E2 och  sfingosinreceptormodulatorn 1P [(PGE2(minskad)/S1P(ökad)] skiljer ut alkoholhepatit från alkoholcirros. Det framkom även att låga nivåer av ursodeoxycholsyra kan förutsäga ökad dödlighet vid hepatitsjukdomen.

doi.org/10.1093/alcalc/agad034

Nyligen publicerades federala data från NIAAA (National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism) som visar att alkoholkonsumtionen i USA årligen har ökat och även accelererat under pandemin. Den ökande alkoholkonsumtionen har också lett till en kraftigt ökad alkoholrelaterad död. Under 2021 var alkoholintaget primära orsaken till döden för mer än 54 000 amerikaner vilket är nästan 17 000 fler än några år tidigare. Konsumtion och alkoholrelaterad död varierar mellan de olika delstaterna.

Chefen för NIAAA (professor George F Koob) menar att alkoholsituationen har blivit allt sämre i USA och att pandemin gjorde det hela värre. Enligt NIAAA har alkoholkonsumtionen ökat med 6,6 procent mellan 2018 och 2021. Det är starksprit som under pandemin ökat mest med 17 procent medan vin och öl har ökat med mindre än en procent.

Från Tyskland rapporteras flera dödsfall och ungdomar som intagits på IVA (Intensivvårdsavdelning) under juni. Det handlar om MDMA (Ecstasy) med anmärkningsvärt hög halt av den aktiva substansen som egentligen i dessa koncentrationer är ett allvarligt nervgift vilket framhålles från IVA vid Klinikum Neubrandenburg där man har haft flera förgiftningar på 14-15-åringar på avdelningen och även måst konstatera en 13 år gammal flicka som avlidit till följd av ecstasyintag.

Från Mecklenburg-Vorpommern rapporterar Der Spiegel att en 13-åring avlidit och en jämnårig ligger på intensivvårdsavdelningen efter intag av Ecstasy.

I Halle har en 18-årig flicka avlidit efter intag av Ecstasy.

Enigt undersökningar handlar det om ecstasy-tabletter med mycket hög halt av MDMA, som cirkulerar bland ungdomar i Tyskland. De blåa kristalliknande tabletterna går under namnet  Blauer Bestrafer (Blue Punisher).

Der Spiegel, MDR.de, NDR1

Postdocforskare i USA känner sig inte uppskattade. NIH (US National Institutes of Health) har sett en klar minskning av forskare och fått motta en rejäl skopa klagomål vid ett online-möte under försommaren. Postdocgruppen känner sig underbetalda och utarbetade samtidigt som man vill bilda familj och tänka på ålderdomen ur ekonomisk synvinkel (pensioneringen).  

Intressant: 53 procent av alla postdocforskare i USA är utlänningar och här jäser också missnöjet – svårt att få visering och svårt att få vissa meriterande forskartjänster.

doi: https://doi.org/10.1038/d41586-023-02202-7

I en omfattande klinisk prövning visas lovande resultat för ett läkemedlet vid cannabisberoende. Även om det finns några intressanta substanser på gång så är den dystra verkligheten att det för närvarande inte finns något godkänt läkemedel för behandling av cannabisberoende.

Den aktuella artikeln gäller en substans (AEF0117) som för första gången tagits fram och är en specifik inhibitor av cannabinoidreceptorn och benämnes CB₁-SSi. Det är en allosterisk modulator som stänger av ett antal intracellulära effekter från THC-bindningen utan att förändra själva receptorbeteendet.

Från 1 juli 2023 är det tillåtet för auktoriserade läkare att skriva ut MDMA (Ecstasy) och psilocybin (del i hallucinogena svampar) till patienter med diagnoserna depression och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom). Utvärdering kommer att ske under kommande treårsperiod. Det lagliga beslutet är inte helt okontroversiellt inom forskargrupper.  

From bench to bedside

Efter första selektionen av en läkemedelskandidat och en grundlig farmakologisk and toxikologisk utvärdering i pre-klinisk fas kan klinisk utveckling starta. Klinisk utveckling kan indelas i tre faser, där alla deltagare är frivilliga försökspersoner. I Fas I studier är det generellt tal om friska frivilliga (undantaget t ex onkologi), medan i Fas II och III är det patienter i studiegrupperna. Efter godkännande av ett läkemedel kan det finnas krav eller önskemål om ytterligare studier, vilka ibland kallas för Fas IV. Generellt jämförs läkemedelskandidaten mot placebo i alla faser. I Fas III/IV görs ofta även jämförelser med ’gold standard’ behandling.

Läkemedelsprövningar är idag väl kontrollerade, omfattande och mycket kostsamma. Enligt J of Health Economics är utvecklingskostnaden för ett nytt läkemedel mellan 10 och 25 miljarder kronor. Detta faktum tillsammans med att de flesta utvecklingsprojekt aldrig når marknaden – är en bidragande faktor till den ofta höga kostnaden för nya läkemedel. Utvecklingstiden estimeras ofta till 10-15 år från preklinisk fas till godkännande.