Behandlingsinsatserna börjar ge resultat

Flera faktorer bidrar till de minskande narkotikarelaterade dödsfallen. Detta framkommer i Folkhälsomyndighetens (FHM) rapport Den svenska narkotikasituationen 2022. De narkotikarelaterade dödsfallen minskade i Sverige för fjärde året i rad. Under år 2021 skedde totalt 450 narkotikarelaterade dödsfall, vilket är 74 färre än 2020. Majoriteten av dödsfallen var män. Som narkotikarelaterade räknas de fall där dödsorsaken är förgiftning på grund av bruk av illegal narkotika eller narkotikaklassade läkemedel.

Det finns flera positiva möjligheter till varför narkotikadöden minskar. Till de två viktigaste hör den ökade spridningen och användningen av naloxon och att tillgången till LARO-behandling byggts ut. Svensk förening för Beroendemedicins landsomfattande och populära utbildningsprogram för behandling av opioidberoende har naturligtvis haft stor betydelse. Utbildningen fortsätter.

Mindre positivt är nedskärningarna från Sveriges kommuner när det gäller narkotikaförebyggande arbete. Den totala arbetstiden för att samordna och planera ANDTS-förebyggande arbete (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel) minskade kontinuerligt under perioden 2012–2021 från 139 till 78 årsarbetskrafter.

Efter många tuffa års motivation för sprututbytets stora betydelse för att hantera opioidberoendes hälsa konstateras att 2022 var det 20 av Sveriges 21 regioner som har program för sprututbyte. Det blev ett paradigmskifte när riksdagen beslutade att ta ifrån kommunerna vetorätten till förmån för sjukvårdens professionella bedömning.

Syftet med sprututbytesverksamheterna är bland annat att personer som injicerar droger kan byta sina använda sprutor mot nya och få tillgång till basal hälso- och sjukvård såsom testning, vaccination och behandling för sjukdomar. Sprututbytesprogram är en insats för att minska smittspridningen av sjukdomar såsom hepatit B, hepatit C och HIV. Programmen ska därtill motivera personer som injicerar droger till rehabilitering och ett narkotikafritt liv.

Hela sammanställningen kommer i BULLETINs majnummer.

En stor studie omfattande nästan 1 500 individer som röker e-cigaretter visar att den smaksatta e-vätskan (framför allt mentolsmaken) i e-cigaretterna lockar till användning. Ett förbud mot smaksättning skulle sannolikt minska e-cigarettanvändningen hos unga.

 Nikotin är en mycket beroendeframkallande drog konstateras ännu en gång, nu i en forskningsrapport från KI, Stockholm. Författaren menar att det finns en risk att e-cigaretter kan vara en inkörsport till vanliga cigaretter, marijuana och andra droger.                   

I en artikel framhåller författarna: för att hindra unga individer från att börja använda tobak är det essentiellt att förbjuda smaksatta e-cigarettkapslar.

Sveriges regering försökte uppenbarligen ta intryck av information som ovanstående och lade fram en proposition den 23 maj 2022 om hårdare regler för nya nikotinprodukter. I förslaget låg ett förbud mot tillsatta e-vätskor som ger tydlig smak och doft. 

Svenska Riksdagen avslog några månader senare regeringens förslag om förbud mot smaktillsatta vätskor för e-cigaretter.

Vi har i Sverige fortfarande smaksatta e-cigaretter.

The BMJ 2029

https://doi.org/10.18332/tpc/150334

https://ki.se/en/research/how-dangerous-are-e-cigarettes

I en svensk studie konstateras att buprenorfin depåinjektion synes ha sociala, praktiska och psykologiska fördelar jämfört med de andra beredningarna. Dock framkommer att depåinjektionerna inte alltid uppskattades av alla patienter.

Det ingick 32 individer i studien. 14 hade depåmedicineringen, 11 hade avbrutit depåbehandlingen och bytt till annan medicinering och 7 hade nekat starta depåbehandling.

Viktigaste anledningen till att behandlas med depåinjektion var sociala och praktiska faktorer, det blev enklare att kombinera såväl arbete som familjeliv med längre intervall mellan besöken på beroendekliniken.

De som avslutade depåbehandlingen tyckte att opioidabstinensen under det initiala behandlingsskedet var för svår. Även bristfällig information bidrog till att några avstod från att antingen fortsätta påbörjad behandling eller starta depåbehandling.

Det finns många viktiga fördelar med buprenorfin depåbehandling, men den passar inte alla.

I Sverige finns två depotberedningar av buprenorfin, Buvidal var först, sedan kom Subutex Indivior.

Subst Abuse Treat Prev Policy. 2022 May 25;17(1):40. d0oi: 10.1186/s13011-022-00474-2.

På flera håll i landet har det uppmärksammats att unga berusar sig med inhalation av torrschampo. Det är viktigt att få stopp på detta.

Detta är ett synnerligen riskfyllt sätt att berusa sig på emedan gasen kan leda till hjärtstillestånd som kan inträffa när som helst oberoende av hur mycket gas som andas in. Därtill kan upprepad användning av drivgasen ge upphov till permanenta skador på nervsystemet (överläkare Erik Lindeman vid Giftinformationscentralen). Pulvret som också inandas kan fastna i de tunna luftvägarna och alveolerna och ge lungskador.

Efter inhalationen försvinner ruset mycket snabbt varför det kan vara svårt att veta om någon berusat sig på torrschampo. Akuta symtom, som kan vara tecken på aerosolinhalation, är tecken på berusning, slöhet, hosta eller andningsbesvär. Det är angeläget att snabbt komma till sjukvårdens akutmottagning.

Läkemedelsverket 230217  

Mer än var tionde har under det senaste året (2021) påverkats negativt av någon i omgivningen som druckit för mycket alkohol. Det visar en ny rapport från CAN. Rapporten kartlägger hur vanligt det är att på olika sätt påverkas negativt av andras användning av alkohol och narkotika. Resultaten baseras på svar från drygt 36 000 personer i åldern 17–84 år.

 Kunskapen om att konsumtion av alkohol, narkotika och tobak kan orsaka nedsatt hälsa och för tidig död hos den enskilde är etablerad. Problemen är många gånger inte begränsad till droganvändaren utan även till omgivningen – främst familj och vänner men även personer som inte räknas till de närmaste.

Den nu publicerade rapporten visar på uppgifter som hittills inte funnits i samlad och systematiserad form. CAN har undersökt hur vanligt det är att söka hjälp för den här typen av problem och hur vanligt det är att de som utsätts för andras alkohol- och narkotikaanvändning söker professionell hjälp.

Trots att omfattningen av att utsättas för andras substansanvändning till viss del har minskat i Sverige är det fortfarande många som drabbas. Sammantaget tycks det också finnas ett betydande gap mellan hur många som har problem av andras alkohol- och narkotikakonsumtion och hur många som söker hjälp och stöd hos sjukvård, socialtjänst eller andra stödfunktioner.

Bland dem som sökt professionell hjälp hade de flesta sökt hjälp inom sjukvården. Det var dubbelt så vanligt som att ha sökt hjälp inom socialtjänsten. Det var vanligare bland kvinnor än bland män att ha sökt hjälp.

CAN rapport 217

Novus har nyligen gjort en enkät på uppdrag av IQ. Den kallas för Alkoholindex och genomförs årligen. Resultatet är ett samlat mått på svenskarnas attityd till alkohol med betoning på berusningsdrickande. Indexet skapas från svar på sju frågor om vad respondenten tycker är rätt eller fel när det gäller alkohol i olika situationer. Årets rapport är en sammanvägning av inte bara alkoholindex utan även femfrågeformuläret som går under begreppet Vardagsindex.

Sammanfattande resultat är att det ses en mer tillåtande attityd till berusningsdrickande. Årets index på 60,0 är det lägsta sedan mätningarna startade 2010. Även attityderna till vardagsdrickande blir alltmer tillåtande över tid. Det gäller framför allt unga i storstäder. Indexet ligger mellan 0 och 100. Ju lägre resultat desto mer tillåtande attityd.

Unga har över tid blivit mer restriktiva i sina attityder och dricker mindre alkohol än tidigare. De är dock fortfarande den grupp som är mest tillåtande. I motsats till den yngre generationen går utvecklingen åt andra hållet i den äldsta åldersgruppen – de dricker mer alkohol och har mer tillåtande attityder. Dagens äldre har med sig etablerade alkoholvanor med högre alkoholkonsumtion jämfört med tidigare generationer. De sänker däremot fortfarande sin alkoholkonsumtion med stigande ålder. Se även SVT:s Kunskapskanalen 15 februari 2023: Studio 65 (alkohol och äldre).

Alla siffror, tabeller och de 7 respektive 5 frågorna hittar du på https://www.iq.se/fakta-om-alkohol/rapporter/alkoholindex-2022/. Det är en intressant läsning för IQs Alkoholindex och Vardagsindex är de enda mätningar som över tid följer svenskarnas attityder till alkohol, berusningsdrickande och vardagsdrickande.

Bättre Beroendevårds årliga möte introducerades av dess ordförande (registerhållare) professor Johan Franck. Det stora deltagarantalet via internet återspeglade säkerligen det uppsving som registret noterat under senaste året. Bättre Beroende är ett kvalitetsregister (en databas) för den specialiserade beroendevården inom psykiatrin. Registret ägs av beroendevården i landet.

I och med en rationell och inte minst professionell uppbyggnad som gett ett användarvänligt register har nu detta blivit allt större och idag omfattar det mer än 53 000 patienter. Vissa regioner kan överföra data till registret direkt från journalen, fler sjukhus är på väg att klara detta. För närvarande fungerar registreringen via ICD-10-diagnoser smärtfritt men det kan bli problem när Sverige nästa år går över till ICD-11. Härje Widing, statistiker och dataansvarig, arbetar på möjligheten att genomföra en smidig övergång.

Överläkare Victor Lindfors beskrev vikten av att ha en standardiserad vård med en kunskapsstyrning som bas. Det är här Bättre Beroendevård kommer in i bilden med elva kvalitetsindikatorer som är bakgrunden till registrering i databasen.

Utan en standardisering och implementering blir det stora olikheter i patientarbetet – patienten får inte den bästa behandlingen, ibland till och med en felaktig behandling. Behandlingsstrategierna skiljer sig stort mellan regioner och till och med inom samma region.

Detta är ett stort problem inom det nuvarande sjukvårdssystemet för patienter med skadligt bruk eller beroende, något som Anders Printz tog upp i sitt inlägg. Vissa regioner har utmärkt utbyggd vård för denna patientgrupp, några regioner har ingen alls(!).

Under perioden 31 januari 2023 och tre år framåt kommer det i kanadensiska delstaten British Columbia att vara tillåtet att för eget rekreationellt bruk inneha små mängder heroin, kokain, metamfetamin, ecstasy (MDMA), fentanyl och morfin. Den tillåtna mängden är mindre än 2,5 gram. Vid kontrollupptäckt kommer personen att erbjudas information och social insats – men bara om det efterfrågas.

Denna legalisering är liknande den som genomfördes i amerikanska grannstaten Oregon 2020.

Legaliseringen innebär inte att det blir tillåtet att sälja drogerna i affär. Det är inte tillåtet att föra över drogerna till andra stater, drogerna får inte lämna British Columbia.

Bakgrunden till det politiska beslutet är att delstaten i decennier haft stora problem med överdoser av framför allt opioider, heroin, metamfetamin och kokain som lett till döden.

I hela Kanada är cannabis legalt för rekreationellt bruk sedan 2018.

BBC.com och Bloomberg.com

LVM ska upphöra och institutionsplacering ersättas med psykiatrisk vård och en sammanhållen vårdkedja

Samma dag som samsjuklighetsutredningen lämnar sitt slutbetänkande till regeringen sammanfattar utredningsgruppen vad man kommit fram till i en artikel på DN DEBATT.

Bakgrunden till denna utredning är en tv-dokumentär om en ung kvinna som på kort tid träffade en rad vårdkontakter, utan helhet och sammanhang. Efter en uppvaktning fick de först socialutskottet, och senare en enig riksdag, att kräva att frågan skulle utredas. Till särskild utredare utsågs Anders Printz, som just avslutat huvuddelen av Samsjuklighetsutredningen och fick nu detta tilläggsuppdrag.

Tilläggsdirektivet som nu presenterats ger förslag till förändring och förbättring av tvångsvården (LVM och LPT) för personer med skadligt bruk eller beroende. Målsättningen är att göra den mer flexibel och ge säkrare vård.

Anders Printz:

– Det är en omfattande reform som föreslås varför vi anser att den ska genomföras stegvis under en femårsperiod. Medarbetare, patienter och anhöriga måste inkluderas i utvecklingsarbetet.