År: 2022

Det är cirka 19 procent av Sveriges befolkning mellan 17 och 84 år som snusat någon gång under senaste månaden. Det framgår av en CAN-rapport som publicerades i början av juli. Jämfört med kvinnor är det ungefär tre gånger så vanligt att män snusar. Undersökningen omfattar 18 000 personer.

När det gäller vitt snus är det lika vanligt bland män som kvinnor och vanligast i åldersspannet 17 – 29.  

Rökningen minskar. Jämfört med 2003 har antalet rökare minskat från 18 procent för kvinnor och 13 procent för män till 7 procent för båda könen vid mätning 2021. Mängden cigaretter har också minskat bland de som röker med 36 procent. Dock råder stora skillnader grupper emellan.

Vitt snus regleras i lag från 1 augusti 2022

Vitt snus lanserades i Sverige 2016 och användningen har sedan dess ökat rejält. Produkten har saluförts som tobaksfri och således undgått tobakslagen. Tobakssmaken har visserligen försvunnit men tobaksbladets nikotin finns kvar och vitt snus är lika beroendeframkallande som det traditionella vanliga bruna snuset.

Den nya lagen för nikotinprodukter som klubbades av riksdagen den 21 juni träder i kraft den 1 augusti 2022. Den innebär bl a att tobaksfria nikotinprodukter (ex vitt snus) kommer att lagligen regleras. Det blir ålderskontroll vid köp. Det är 18-årsgränsen som gäller. Även reklam för nikotinprodukter regleras.

CAN, Nyheter 24, Drugsmart

Vid postterminalen på Arlanda hittade tulltjänstemännen i april i år ett paket med 500 falska Xanax-tabletter som i vanliga fall är ett lugnande läkemedel. Paket hade skickats från Nederländerna och adressaten var en mottagare i Västsverige. Tabletterna skickades på analys och den visar nu att de innehåller en av en tidigare okänd syntetisk opioid.

Samordningen mellan rättsvårdande myndigheter och socialtjänsten är således väsentlig för att kunna motverka substansbruk bland barn. 

I en rapport från Socialstyrelsen visar att återfallsfrekvensen är hög bland unga som lagförts för brott mot narkotikastrafflagen.

I studien ligger fokus på hur rättsväsendet och socialtjänsten samverkar för att fånga upp unga som riskerar att utveckla ett narkotikaproblem för att analysera såväl det brottsförebyggande arbetet som det drogförebyggande och behandling.

Narkotikabrott är ett av de vanligaste brotten som barn och unga i åldrarna 15–20 år lagförs för. I nio fall av tio handlar det om ringa narkotikabrott, huvudsakligen eget bruk eller innehav för eget bruk.

Socialstyrelsen: 2022-6-7954

Metamfetamin rapporteras nu vara den syntetiska stimulantiadrog som konsumeras mest ur ett internationellt perspektiv. Dock spelar drogen en relativt liten roll i Europa, även om EMCDDA ser en ökning inom regionen.

Den största marknaden för metamfetamin är Asien, Nordamerika och Australien. Epicentrum för handeln anses det militärstyrda Myanmar vara. Det är via den gyllene triangeln och länderna runt om (Kambodja, Laos, Thailand och Vietnam) som metamfetaminet sedan når ut till framför allt länderna runt om. Enligt UNODC är utbredningen av metamfetamin och handeln med syntetiska droger i östra och sydöstra Asien sanslöst stor.

Även om användningen av metamfetamin är förhållandevis liten i Europa är regionen en transitzon för produktioner i exempelvis Iran, Nigeria och Mexico (huvudleverantör till Kanada och USA).

Det finns ett allvarligt hot mot Europa från Afganistan som börjat producera metamfetamin och då kan drogen lätt kombineras med heroinexporten som är väletablerad och är den viktigaste försörjningskällan för Europa.

I de flesta Europeiska länderna är metamfetamin betydligt mindre använt än amfetamin och kokain. Historiskt är det huvudsakligen Tjeckien och Slovakien som har störst metamfetinkonsumtion. Under senare år har EMCDDA noterat att metamfetaminanvändningen har ökat i flera länder, men då vi i Europa inte statistiskt skiljer mellan metamfetamin och amfetamin är det inte så lätt att se eventuella förskjutningar i konsumtionsmönstret.

Globalt är det mer än 70 procent av all beslagtagen amfetamin som är metamfetamin (2019).   

Källor: EMCDDA, UNODC och Europol

Riksrevisionen har granskat underlagen bakom 25 av de dyraste reformerna som införts i Sverige under åren 2000–2017. Resultatet av granskningen presenteras i en rapport där bland annat beslutsunderlaget som togs fram vid införandet av ”kömiljarden” 2009 får lågt betyg när det gäller konsekvensanalysen, målen och de förväntade effekterna av reformen.
Tobias Alfvén, Svenska Läkaresällskapets ordförande:

– Vi har i många olika sammanhang och remissvar lyft hur tillfälliga överenskommelser och ”satsningar” riskerar att öka detaljstyrningen, öka administrationen och sätta medicinska prioriteringar ur spel. Det hälso- och sjukvården behöver är långsiktiga satsningar.

Riksrevisionen: På skakig grund – beslutsunderlag inför stora reformer

Förvaltningsrätten har meddelat dom i ett mål om förbud vid vite att sälja produkter innehållande CBD. Förvaltningsrätten avslår överklagandet och anser att Läkemedelsverket har haft rätt att förbjuda försäljningen fast den skett via Internet från ett annat EU-land.

Läkemedelsverket förbjöd ett nederländskt företag att sälja vissa CBD-produkter till kunder i Sverige. Motiveringen var att produkterna såldes med påståenden om medicinska egenskaper och därför skulle definieras som läkemedel, vilket innebär att försäljningen kräver godkännande.

Lagman Anna Maria Åslund Nilsson:

– Läkemedel som säljs här i landet ska vara godkända här, även om försäljningen sker via Internet. Vi bedömer att e-handelslagen inte påverkar när det gäller den sortens krav.

Förvaltningsrättens dom, som kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm, innebär att Läkemedelsverkets beslut fortsätter att gälla.

Trots de hittills tuffa drogrelaterade lagarna har Thailand som första land i Sydostasien legaliserat hemodling av cannabis, en lag som även tillåter företag att för kommersiellt bruk odla cannabis. Lagen trädde i kraft i juni 2022, men redan under 2018 var Thailand första land i Asien som legaliserade cannabis för medicinsk användning.

Rekreationellt bruk av cannabis är dock fortfarande förbjudet. En viktig lagregel är att  ingen cannabisprodukt får överstiga 0,2 procent THC-mängd. Det blir ingen turistinvasion enbart för att offentligen röka marijuana – det är helt enkelt fortfarande förbjudet. Likaså är det olaglig att sälja eller hantera någon form av cannabis som överstiger 0,2 procent THC. Fängelse kan bli resultatet.

Dock kan man på restaurang få en maträtt eller en drink som är kryddad eller uppblandad med  lagligen odlad cannabis.

BBC220609

Regeringen har tillsatt en utredning som föreslår att tillstånd att bedriva detaljhandel med läkemedel till konsument (apoteken) inte ska kunna beviljas den som är vårdgivare.

Bakgrunden till förslaget är att utredningen ser risker med gemensamma ägarförhållanden mellan dessa aktörer, till exempel överförskrivning av läkemedel, onödigt vårdutnyttjande samt att allmänhetens förtroende för vård- och apoteksprofessionerna minskar.

Utredningen ska även se över tillsynsansvaret som är fördelat mellan olika myndigheter som till följd av olika regelsystem inte kommunicerar med varandra. Regeringen vill att det ska bli enklare att i förekommande fall kunna bryta sekretessen myndigheterna emellan för att få ett fullgott tillsynsansvar.

Förslaget kommer inte att påverka tillgängligheten till läkemedel eftersom öppenvårdsapoteken har en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla samtliga förordnade läkemedel för behandling.

Regeringen SOU2022:27

Regeringen har den 25 maj beslutat om en proposition med förslag om höjda alkohol- och tobaksskatter.

Skattehöjningarna föreslås genomföras i två steg och träda i kraft den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024. De föreslagna höjningarna motsvarar de tidigare aviserade höjningarna.

Skatten på bland annat öl och vin föreslås höjas med cirka 5 procent den 1 januari 2023 och med ytterligare cirka 8 procent den 1 januari 2024. Skatten på sprit föreslås höjas med cirka 1 procent den 1 januari 2023 och med ytterligare cirka 1 procent den 1 januari 2024.

Skattehöjningarna renderar inkomster till staten på cirka 1 miljard kronor per skattehöjningsår.

Svensk polis har varit viktig för att upprätthålla den restriktiva och bestraffande narkotikapolitik (nolltolerans) som svensk politik driver.

En forskargrupp från Malmö universitet har undersökt hur det egentligen ser ut inom polisen. Hur ser man på det harm reduction-tänkande som nu alltmer stöds inom forskningen?

Resultatet är förvånansvärt positivt. En stor del av de i studien ingående poliserna är positiva till skadereducering och avstår från att öppet efterleva till punkt och pricka droglagarna. Det gäller framför allt de svårast utsatta med heroinberoende.

Forskarna konkluderar att det finns en uppenbar förändring inom svenska polisen i synen på tung beroendeproblematik. Det uttrycks i positiva ordalag om sprutbytesprogram, naloxonbehandling och läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO) även om man ser problem med att det förekommer att läkemedel från behandlingen ibland säljs vidare.

Avslutningsvis menar de tre malmöforskarna att det är angeläget att involvera polisen för att ge ytterligare en dimension i arbetet med skadereduktion.

doi.org/10.1016/j.drugpo.2022.103672