All behandling av skadligt bruk och beroende ska vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård.

Ensamutredaren Anders Printz överlämnade i november slutbetänkandet med förslag på förbättrad vård till personer med samsjuklighet i form av såväl ett skadligt bruk eller beroende som psykisk sjukdom.

Utredningen föreslår att all behandling av skadligt bruk och beroende ska vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård. Detta ska framgå av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I dag är ansvaret för behandling av skadligt bruk och beroende delat mellan kommunernas socialtjänst och regionernas hälso- och sjukvård.

Bland utredningens slutsatser framkommer dessutom att det för denna patientgrupp viktiga att det ska framgå av HSL att behandling för skadligt bruk och beroende ska ske samordnat med behandling för psykiatriska tillstånd. Utredningen bedömer att det kan förbättra vården för personer med samsjuklighet. Detta föreslogs redan vid missbruksutredningen 2011.  Den dåvarande Socialministern tog ingen notis till denna utmärkta utredning.  

De tre samarbetspartierna SPD, de Gröna och FDP har på sin agenda ett förslag till legalisering av cannabis. De Gröna och FDP har länge propagerat för en legalisering. Nu föreslår de tre en reglerad försäljning av drogen till vuxna via licensierade affärer. Dock finns inget besked om privatodling av växten.

Anledningen till legaliseringen är att på detta vis försäkra sig om kvaliteten, förhindra kontaminerade produkter och garantera skydd för de unga. Uppenbarligen förväntar sig regeringen att den illegala marknaden härmed försvinner(!) – till skillnad mot vad som hänt i Kanada. Tysk polis varnar dock för följderna av en legalisering. Regeringen framför också förslag att utvärdera legaliseringens sociala konsekvenser efter fyra år.

Nu är det inte enbart kvalitetstanken som hägrar utan även det pekuniära tillskottet som beräknas till 4,5 miljarder euro årligen. Därtill kommer kostnadsbesparingar för åklagar- och domstolsväsendet.

Det definitiva beslutet väntas senare när tyska folket har fått säga sitt. Exempelvis har kristdemokraterna under Angela Merkel hittills varit rätt kallsinniga till legaliseringstanken.
Politico nov 2021, Bloomberg nov 2021

Tullverket har under slutet av förra året i Malmö och Stockholm testat en handburen röntgenutrustning för att hitta försåtligt gömd narkotika i exempelvis reservdäck, tak, dörrar, stötfångare, krockkuddar. Enligt biträdande chefen för Tullverkets kontrollenhet syd, Oscar Lindvall, har det visat sig vara ett dyrt men effektivt och tidssparande verktyg.

- Istället för att skruva isär fordon kan vi snabbt se om det finns något gömt inuti. En kontroll som tidigare tog trettio minuter tar nu endast 10 sekunder, säger Oscar Lindvall.

Det svenska Tullverket kommer efter kompletterande inköp att använda dessa backscatters i full skala på tolv olika stationer i landet.

I samarbete med Nordic Drugs och Svensk förening för Beroendemedicin har årets Stora Pris tilldelats U-FOLD i Uppsala. Prisutdelningen skedde vid endagarskonferensen i Malmö då Stora Priset firade 10-årsjubileum. Priset mottogs av professor Fred Nyberg, grundaren av U-FOLD.

Priskommitténs motivering till årets pris:
Uppsalas Forum för forskning om Läkemedels- och Drogberoende (U-FOLD) har under de senaste 10 åren etablerat sig som en viktig aktör inom beroendeområdet, med bland annat forskning och utbildningar som fått stor positiv betydelse även på nationell nivå. Genom att uppmärksamma beroendefrågor har U-FOLD också bidragit på ett konstruktivt sätt i den breda samhällsdebatten.

Flera av tidigare pristagare föreläste under den välbesökta konferensen. Mer att läsa om föreläsningsdagen kommer i medlemstidningen BULLETIN 1/2022.

Tidigare pristagare:
2011 Leif Grönbladh, Uppsala 2012 Metadonmottagningen, Lund, 2013 ITOK, Stockholm 2014 Sprutbytet, Lund, 2015 Convictus, Stockholm 2016 Annica Rhodin, Uppsala 2017 Markus Heilig, Linköping, 2018 PRIO-projektet, Malmö, 2019 Björn Johnson och Torkel Richert, Malmö, 2020 Martin Kåberg, Stockholm.

Professor Fred Nyberg
Foto Sternebring

Systembolaget har lanserat Alkoholkartan som har en omfattande faktabaserad kunskapskälla som är baserad på statistik på regional nivå som rör alkohol i samhället. Du kan ta reda på alkoholrelaterade inläggningar inom sjukvården, alkoholkostnaden, alkoholen och döden – mm.

Statistiken är en sammanställning från Systembolagets egna källor men också från Folkhälsomyndigheten, CAN och IQ.
systembolaget.se

Den europeiska narkotikaorganisationen EMCDDA har med början i oktober 2021 startat utgivningen av ett stort antal miniguider med underrubriken hälsa och socialt ansvar som är fördelade i fyra grupper. Den sista omgången planeras vara klar i början av 2022. Följ utgivningen på emcdda.org.

Utgivna hittills är Cannabis: health and social responses, Non-medical use of medicines: health and social responses, New psychoactive substances: health and social responses, Opioids: health and social responses, Polydrug use: health and social responses, Stimulants: health and social responses.

Rubriken kan se som något provocerande, men än mer provocerande är det att inget hänt i behandlingshänseende under de senaste (nästan) tio åren. Det är de effektiva läkemedlen vid alkoholberoende (AUD) som otroligt nog inte förskrivs i någon större omfattning. Det gäller akamprosat, disulfiram, naltrexon och nalmefen.

Den dystra rapport som beskriver förskrivningen av läkemedlen har sammanställts (Sara Wallhed Finn och medarbetare, Karolinska institutet) från en nationell kohort omfattande 132 733 vuxna med AUD-diagnos. Materialet är hämtat från journaler mellan 2007 och 2015.

Under den undersökta tidsperioden är det mellan 22,8 och 23.9 procent som erhållit någon farmakologisk behandling med nämnda läkemedel (inga andra finns för indikationen). Många parametrar har undersökts, bl a kön, ålder, inkomst, utbildning, co-morbiditet.

Den grupp som lyckats bäst med att erhålla farmakologisk behandling för sitt beroende är kvinnor mellan 31 och 45 år som har högre utbildning och inkomst och bor i storstad, sammanboende och födda i Sverige.

Sämst har de alkoholberoende som dessutom olyckligtvis också har en somatisk diagnos. Bättre har patienter som tillsammans med alkoholdiagnosen också har en annan psykiatrisk diagnos.

Konklusionen som författarna gör är att det är en underanvändning av dessa effektiva läkemedel. För visssa grupper, speciellt patienter med kombinationen alkohol- och somadiagnos, är underanvändningen närmast pinsam. Enligt en nyligen publicerad artikel från Storbritannien inom samma område visar sig problemen vara desamma. Få ordinationer av läkemedel mot alkoholberoende enligt studien som analyserade åren 2015/16.
doi:10.1016/j.drugalcdep.2021.108964
doi.org/10.1111/add.15502

2021: Skolundersökningen fyllde 50 år

CAN skickar sedan 1971 årligen ut en frågeundersökning till skolelever, numera till årskurs 9 och gymnasiet år 2. Den nuvarande undersökningen är en vidareutveckling av Sveriges två tidigare representativa postenkätundersökningar av ungdomars användning av alkohol och andra droger. Den allra första kom 1947 och gjordes av Nykterhetskommittén. Sedan dröjde det drygt 20 år innan andra såg dagens ljus och då som en del av den Alkoholpolitiska utredningen 1968.

Frågeundersökningen har ändrat skepnad genom åren såväl de ställda frågorna, metodologin  som inklusionskriterierna. Exempelvis innefattades inte gymnasieeleverna förrän 2004. Och droger som blivit mer eller mindre aktuella har till lett till en utvidning av frågebatteriet.
can.se

Den 22 oktober gav regeringen i Luxemburg sitt godkännande till en legalisering av cannabis för rekreationellt bruk. Lagstiftningen tillåter individer som fyllt 18 år att för eget bruk odla högst fyra cannabisplantor i hemmet. Luxemburg blir härmed det första europeiska land som inför legalisering av produktion och konsumtion av cannabis. Det finns dock restriktioner.

Justitieministern förtydligar att legaliseringen gäller tills vidare endast nationell produktion och konsumtion av drogen. Handeln med THC-innehållande fröer (inte plantor eller cannabisinnehållande produkter) blir fri, går att handla i butik, importera och köpa online.

Lagstiftningen är tänkt att förhindra illegal narkotikamarknad.

Luxemburg blir således (efter Uruguay 2013 och Kanada 2018) tredje nationen i världen som legaliserar cannabis för rekreationellt bruk. Därtill kommer för närvarande 11 delstater i USA. Som randanmärkning kan nämnas att i Nederländerna är det förbjudet att äga och handla med cannabis, även för rekreationellt bruk. Dock har man en tolerant inställning till drogen med viss begränsning.
Guardian 211022